Med anledning av interpellation 716 och efterföljande debatt vänder sig Branschföreningen Svensk Bostadsanpassning nu direkt till Socialministern.
Efter att tagit del av debatten gällande Interpellation 716 samt 717 som båda besvarades av Socialministern är vår uppfattning att trots att ämnet tidigare debatterats så saknas uppenbarligen fortfarande sakkunskap gällande problemställningen.
Människor lider och stängs inne p.g.a. ren formalia och felaktig tolkning som leder till ett praktiserande av lagstiftningen som inte överensstämmer med avsikt och intention enligt proposition och övriga förarbeten. Därav förefaller det ytterst märkligt att det inte omgående åtgärdas genom ett förtydligande till tillsynsmyndigheten för att bistå alla de människor som berövats sin självklara rätt till delaktighet in samhället på likvärdiga villkor.
Det räcker inte att hänvisa till någon form av dialog med SKR eller annan långvarig utredning då vi nu går in i en varm sommar där tusentals människor får lida helt i onödan p.g.a. rena missförstånd. De kommer att vara inspärrade i sina hem, inte kunna sköta sin dagliga hygien och berövas möjligheten till det självständiga liv i eget boende som lagstiftningen så tydligt föreskriver. Det slår mot de allra mest utsatta och svagaste i samhället. Vi talar om äldre, ekonomiskt svaga och funktionsnedsatta som försätts i ett närmast rättslöst tillstånd. Värst drabbar situationen boende i flerfamiljshus som av naturliga skäl själva helt saknar möjlighet att påverka utformningen av sin bostad.
I debatten hänvisade Socialministern till att lagen om Bostadsanpassning är en del av funktionshinderspolitiken vilken baseras på FN-konventionen för människor med funktionsnedsättning. Det är något som är viktigt att beakta, då Sverige sedan länge ratificerat nämnda konvention och då nuvarande praktiserande av lagen om bostadsanpassning står i direkt strid med en rad av dess artiklar. Det gäller bl.a. diskriminerings och jämlikhetsfrågor i en sådan hög grad att det förefaller märkligt om någon anmälan till FN ännu inte inkommit.
Branschföreningen Svensk Bostadsanpassning har försökt nå uppmärksamhet kring problemställningen genom upprepade kontakterbjudanden till såväl departement som ansvariga ministrar där vi ställt oss till förfogande för ytterligare information om det akuta läge som råder. Vi har även upprepat kontaktat Myndigheten för Delaktighet som av någon okänd anledning ej svarar och visar något engagemang, trots deras uppgift, och de uppenbara brotten mot FN-konventionen.
Vi kan rekommendera Ministern att ta del av verkligheten för att se hur människors behov hanteras och hur de kommer i kläm. Situationen är i allra högsta grad verklig och vi kan av logistiska skäl bl.a. omnämna en familj i Kalmar vilka har fått ett ytterst märkligt avslag på delar av den nödvändiga anpassning som krävs utifrån deras dotters omfattande funktionsnedsättningar.
Kalmarfamiljen har fått avslag utifrån hänvisning till badrummets tätskikt. Kommunen ger avslag med stöd av en standardiserad åldersbestämning från en branschorganisation. Därför hävdar kommunen att de inte har en skyldighet att ombesörja dotterns hygienbehov. Det finns inget som helst stöd för kommunens avslag i lagstiftningen då det tvärtom går att utläsa den direkta motsatsen i propositionen. Det är ett exempel ur verkligheten och vi kan delge hur många som helst utifrån de förtvivlade människor som söker kontakt med oss.
Regeringen kan snabbt tillse att en del av den här problematiken omgående åtgärdas genom ett förtydligande till Tillsynsmyndigheten. Då felen härstammar från tolkning och praktiserandet är det genomförbart bara viljan finns. Det krävs ingen lagförändring!
Som skrivelsen inleddes så är frågorna i Interpellationen av yttersta vikt varför vi upprepar dem här med en förhoppning om ett direkt svar från ministern:
Frågor ställda till Socialminister Lena Hallengren:
1. Avser ministern att verka för ett förtydligande och tilläggsdirektiv så att Boverket eller andra myndigheter förstår att förvaring ska tillses?
2. Har ministern haft kontakt med SKR för att säkerställa att de personer som behöver rullstolsgarage får det?
3. Vilka övriga åtgärder har ministern vidtagit, eller avser ministern att vidta, för att adekvata hjälpmedel med tillhörande förråd ska kunna förskrivas till de personer som är i akut behov av dessa?
Frågor ställda till Jämställdhets- och Bostadsminister Märta Stenevi:
1. Avser statsrådet att ge Boverket i uppdrag att utreda varför bostadsanpassningsbidragen rasar och de konsekvenser det medför?
2. Vad anser statsrådet om att Boverket som expertmyndighet agerar så att lagens omfattning minskar och därmed även agerar i strid med grundläggande syfte och avsikt, och vad avser statsrådet att vidta för åtgärder med anledning av det?
3. Avser statsrådet att verka för ett förtydligande och tilläggsdirektiv till Boverket så att enskilda åter får tillgång till elrullstol och möjlighet till funktionsanpassade badrum?
Med vänlig hälsning,
Branschföreningen Svensk Bostadsanpassning
Jan Nordin, Ordförande